Melker

Melker ligger i soffan och har precis ätit. Han ler och tittar på mig. Det är helt fantastiskt att få ha en bebis igen. Man glömmer så lätt hur det är. Och förra gången gick det inte att njuta på samma sätt som det här gången. Förra gången funkade inte amningen något vidare och jag spenderade nätterna igenom med att koppmata och försöka amma och eftersom jag inte haft barn innan så var jakten på åtta timmars sömn alltid ett mål. Efter att ha haft barn ett tag är åtta timmars sömn inget självändamål, man klarar sig på mindre och bara erfarenheten av det gör saker enklare. Sen var jag ju konstant orolig för Hugos bula. Innan vi fick reda på vad det var trodde jag ju att han hade en tumör i huvudet och bara det var nog stressande...

Men nu funkar allt, peppar peppar. Melker äter ju iofs hela tiden. Men det är helt ok :) Än så länge får jag i alla fall sova tre timmar i sträck på nätterna och det är bra! Och förlossningen blev allt annat än vad jag trott. När vattnet gick på påskafton och vi åkte in blev jag lite orolig. Ännu oroligare när lustgasen inte hjälpte och det gjorde så ont så jag höll på att dö. Men vid tolvtiden när jag fick epiduralen och en ny barnmorska så förbyttes kaoset mot lugn. Barnmorskan var helt fantastisk. Hon var lugn och metodisk, egenskaper jag verkligen gillar! Hon hade en plan och en tidsram och berättade hela tiden vad jag skulle göra och vad som var nästa steg. Jag öppnade mig centimeter för centimeter och när jag var helt öppen och bebisen glidit ner så sa hon bara att nu är det dags att föda barn. Hon tog fram en handduk. Hon tog tag i ena änden och jag i andra. Jag drog på mitt håll och hon på sitt samtidigt som lille Melker kom ut. Klockan var 18.55, solen sken, Hugo hade ätit påskmat och letat efter påsharens ägg i trädgården tillsammans med Magnus, Medina och Norah och på bröstet låg en liten Melker. Helt otroligt och det tog bara någon minut innan han började snutta på bröstet. Brickan med mackorna kom in. Jag tror aldrig jag druckit så gott kaffe. Allt var klart och det gick bra och jag fick den upplevelsen jag blev snuvad på sist. Och förutom att det är jätteroligt med ett till barn så är det en bonus att se Hugo och Melker tillsammans. Nu är vi en riktig liten familj, jag och mina tre killar. Jag är så lycklig!

/C