Vi landade i morse kl 03.40 svensk tid. Det var faktiskt ganska skönt att få komma hem igen även om vi haft det bra nere på Kreta.
Vi reste hemifrån förra tisdagen någon gång på eftermiddagen. Tog bilen ut till Arlanda. Kändes smidigast så med all packning. Väl där kändes det som alltid när man är där. Resan ska börja på riktigt. Trots en del övervikt i bagaget var det inga problem vid incheckningen. Det skulle dock visa sig bli problem senare vad gäller bagaget. Mer om det snart.
Väl ombord på flyget var väl klockan närmre 17-tiden. Hugo var på sedvanligt bushumör och hade inte en tanke på att sitta still. Tiden närmade sig avgångstid (17.40) men vi verkade aldrig komma iväg. Efter en stund fick vi höra i högtalarna att det var strul med bagagehanteringen på Arlanda och att alla väskor hittills inte lastats ombord. Besättningen på planet beslöt att vi skulle vänta ytterligare. Förhoppningsvis skulle de hitta de dryga 190 väskor som saknades. Tiden gick. Hugo var mer och mer rastlös. Vägrade sova och klockan närmade sig 19.30. Vi hade med andra ord suttit ca 2 timmar på planet. Då kom beskedet att vi skulle åka utan de väskor som saknades. Vi lyfte och kvar på Arlanda var drygt 170 väskor som de inte lyckats hitta.
Själva flygningen ner tog knappt 4 timmar. Med de 2 timmar vi spenderat på planet innan avfärd blev det totalt närmre 6 timmar ombord. Hugo sov inte en blund trots att klockan närmade sig midnatt när vi landade. Det var ganska jobbigt att underhålla honom och jag förstår att det inte är så kul att sitta still på ett plan i flera timmar när man är så liten och energisk som han är.
Väl framme blev det en spänd väntan vid bagagebandet. Skulle våra väskor vara med eller var de kvar i Sverige? Samtliga stod som hökar när bandet började rulla och väskorna kom ut. Först kom barnvagnar och våran var med. 1 av 3 bagage i hamn. Sen kom väskor. Ytterligare några väskor. Sen var det slut. Där stod vi mitt i greklandsnatten på en liten flygplats med bara handbagage och en barnvagn. "Let the holiday begin"
Vi fick ganska snart veta att bagaget skulle komma ner redan dagen efter. Ett specialchartrat plan skulle flyga ner det redan på morgonen. Trots det kändes det surt att vakna upp på hotellet utan grejer. Hugo var lite skärrad. Visste ju inte var han var. Han somnade på bussen från flygplatsen och vaknade sen upp dagen efter i en barnsäng på ett hotellrum. Inget han är van vid och det tog en stund innan han lugnade ner sig.
Första dagen blev av naturliga skäl ingen höjdare. Både C och jag hade valt jeans som resemundering. Det blev väldigt varmt att glida runt i 30-gradig värme iförd jeans. Först fick vi besked att bagaget skulle komma runt lunch. Vi tog därför en promenad i området. Åt någon form av kombinerad frukost lunch. Sen tillbaks till hotellet. Var väskorna där? Naturligtvis inte. Efter mycket frustration och några samtal fick vi veta att nya tiden var någon gång på eftermiddagen. Kl 15.30 fick vi dem och det tog inte mer än 10 min innan vi bytt om och låg i poolen.
Hotellet var riktigt trevligt. Familjärt med många rum. 3 st pooler. Restaurang. Bar. Sen ett läge precis på stranden så man enkelt kunde ta sig emellan pool och hav. Hugo var sig inte lik första dagarna och han tyckte nog omställningen var jobbig. Samtidigt verkar han vara i en rejäl utvecklingsfas just nu för han lär sig väldigt mycket nya saker hela tiden. Det värsta var maten. I början ville han inte äta alls. När sen jag och C skulle äta passade han på att föra ett jäkla liv så det blev problem det också. Slutade med att vi åt senare på kvällen när han sov alternativt gick till något ställe där de hade lekplats på restaurangen så han fick leka innan maten.
Dagarna flöt på och Hugo anpassade sig mer och mer. På hotellet fanns förutom pool även en lekhörna med rutschkanor och små lekhus. Sen fanns kaniner att titta på. Även ett rum med lite spel och en leksaksbil som Hugo gillade att vara i. C och jag turades om att ta hand om honom. Det vanliga var att ta ett "varv". Först stranden. Sen en tur till lekhusen. Därefter kaninerna och bilen. Avsluta med att bada lite i poolen. Den som inte var lekledare ägnade sig företrädelsevis åt att sola och läsa böcker. Själv plöjde jag en riktigt grym bok skriven av Jens Lapidus. Snabba Cash heter den och rekommenderas varmt för er som inte redan läst den (har något år på nacken).
Grekisk mat är riktigt god. Mycket är grillat och sen har de sin underbara Tsatsiki. Dessvärre kan inte C äta det sistnämnda på grund av laktosen men jag passade på ett flertal gånger. En hel del öl hann passera strupen också. Standard var att ta en till lunch. Därefter någon på eftermiddagen. Sen naturligtvis till middagen. Och efter maten är det alltid gott med ytterligare en öl eller någon drink. Hugo sov i vagnen på kvällarna så det gavs faktiskt möjlighet för C och mig att njuta av något gott att dricka på lite avslappnade och sköna barer.
Haffade en reseledare på plats på hotellet. Det visade sig att man kunde få ut 250kr per väska som var försenad. Förutsättningen var att man hade ett intyg med sig som vi fått när vi landade. Jag plockade ut 500kr och bad om ett nytt intyg som jag tänkte använda när jag kom hem. Idag ringde jag försäkringsbolaget och det visade sig att de ersätter med 400kr per väska. Pengarna satte de in direkt utan att behöva se något intyg. Summa sumarum har vi hittills fått ut 1.300kr för det försenade bagaget. Hoppas även på lite ersättning via den reseförsäkring vi fick när vi köpte resan med VISA-kort.
Igår var det så dags för avfärd hemåt. Vaknade på morgonen och mådde lite halvt illa. Somnade om och vaknade en kort stund senare. Magen värkte och jag var tvungen att häva ur mig. Hade inte druckit några extrema mängder kvällen innan så det hade inte med det att göra. Magsjukan får jag aldrig så det var väldigt konstigt. Hade troligtvis åkt på matförgiftning. Vi käkade middag kvällen innan på ett ställe med underbar utsikt över hela Platanias. Maten var dock kass och tydligen inte heller fräsch. Det dröjde ända fram till på eftermiddagen innan kräkningarna gett med sig. Som tur var skulle vi inte åka hem förrän på kvällen. Hade varit tungt att sitta på flyget med kräkmage. På flygplatsen körde Hugo på i sann stil. Sprang runt överallt och charmade de som satt där. Vägrade sitta i vagnen om man inte körde runt på honom. Ibland ville han även bli buren en stund. Tror dock det sög musten ur honom för på planet sov han som en stock. Det var riktigt skönt faktiskt. Blir ganska jobbigt att behöva oroa sig hela tiden.
Mycket trevligt och en del jobbigt har vi upplevt under vår vecka. Det fanns stunder då man bara ville hem (inget bagage, matförgiftad, Hugo härjade som värst). Men det positiva har ändå vägt över med råge. Vi är nu brunbrända och fina och mår prima allihop. C har lite ont i halsen men det släpper förhoppningsvis snart. I bilen på vägen hem från Arlanda sa Hugo: "Niiiin, borta". Det var hans sätt att säga att vi inte längre var kvar hos kaninerna på Kreta.
Bilder kommer i ett senare inlägg.
//J
